Att läsa och skriva genusmedvetet handlar om att inte (enbart) läsa om eller skildra verkligheten ur ett perspektiv. Därför innebär det oftast även att tänka normkritiskt.
Lika viktigt som det är att läsa om manliga erfarenheter är det att läsa och därmed lära sig om kvinnliga sådana. Tyvärr hamnar de senare, precis som när det gäller könsöverskridande perspektiv, ofta lite i skymundan.
Ibland blir det här extra tydligt, till exempel när det gäller de böcker som läses i skolan. Jag tänker till exempel på debatten som blossade upp i september i år om att det existerar en inofficiell skolkanon, där eleverna på högstadiet till största del får läsa manliga uppväxtskildringar eller böcker där pojkar eller män har huvudrollerna, fastän det är skolans roll att bland annat verka för jämställdhet.
Det handlar nämligen om att också kunna identifiera sig med karaktärerna. Gunilla Molloy, som är docent i svenska, uttrycker det här bra när hon intervjuas av Kulturnyheterna.
Vad bör man då göra i stället? Själv tror jag det handlar om att en måste synliggöra flickors och kvinnors erfarenheter mer och att bli medveten om att en enda verklighetsskildring inte är den enda sanna. Titta till exempel på författaren Chimanda Ngozi Adichies TED Talk ”The Danger of a Single Story” om faran med att låta en enda historia eller bild färga ens uppfattning av verkligheten.
Att bara se världen ur ett enda perspektiv ger helt enkelt en allt för generaliserad bild som sällan stämmer. Pojkar och män måste till exempel också läsa om flickor och kvinnors uppväxter och liv – och alla vi som skriver bör tänka på hur vi skildrar våra olika kvinnliga respektive manliga karaktärer så att de både blir komplexa och icke-stereotypa.
Problemet med könsstereotyper – och detta gäller så klart för både män och kvinnor – är även, som Chimanda Ngozie Adichie också uttrycker det i ett annat TED Talk, ”We should all be feminists”, att de beskriver hur vi ”borde” vara, inte hur vi är. Verkligheten är alltid mer komplex än så. Frågan är kanske snarare vem som har tolkningsföreträde.
Skrivtips – byt kön på dina karaktärer
Nästa gång du skriver, testa att byta kön (om så bara i tanken) på den eller de som berättelsen handlar om. Vad händer då? Beskriver du till exempel kvinnor och män på ett speciellt sätt?
Det här är en nyttig övning som förmodligen kommer få dig att tänka i nya banor och som hjälper dig att motverka ensidighet.
Bra inlägg! När man skriver har man en slags makt, att bekräfta normer eller att förändra normer. Övningen att byta kön på en karaktär är väldigt nyttig och kan ge många aha-upplevelser på sätt man kanske beskriver karaktärer av vana eller av bara farten.