Lektören intervjuar lektören – del 2

Här kommer andra delen av intervjun där jag intervjuar mig själv som lektör – men även med hjälp av frågor från vänner, Facebookvänner och medlemmar i gruppen Författare på Facebook. Idag svarar jag bland anat på frågor om en text alltid kan bli bra och om din idé måste vara originell. Första frågan är nog min favoritfråga i den här delen av intervjun. 😊

 Hur är känslan när du första gången börjar läsa ett helt nytt manus?

Det är som att få en present, att öppna ett paket, en julklapp (även om det var länge sedan jag slutade köpa eller få julklappar), som att få ett förtroende, som att dela en hemlighet. Ja, det är nästan en obeskrivlig lustkänsla!

Hur ser en vanlig dag ut för dig?

En av fördelarna med att vara lektör (och därmed egenföretagare) är att jag kan bestämma över min egen tid. Vill jag ta sovmorgon en dag så gör jag det. Vill jag arbeta till midnatt en annan dag så gör jag det. Men i regel ser en dag ut så här: Jag (eller min sambo) ger katten mat och äter sedan frukost tillsammans. Min sambo går till jobbet. Jag sätter mig vid datorn. Och där blir jag sittande och läser manus. Jag bor i Paris, men upplever, ärligt talat, staden för lite. Ibland tar jag dock promenader och funderar över manuset i fråga som jag arbetar med. Man kan säga att tankearbetet pågår dygnet runt när jag arbetar med ett manus. Jag kan vakna och komma på en idé, något som skulle kunna förbättra manuset jag arbetar med. När jag läser ett manus ”bearbetar” jag det i tankarna hela tiden. Det är därför som arbetet ofta tar tid.

Hur lång tid tar det att lektörsläsa ett manus?

Det beror på hur långt manuset är, men även på textens kvalitet. Personligen föredrar jag kvalitet framför kvantitet (det är så jag önskar att någon annan skulle ha läst min text.) Det är inte ovanligt att ett manus tar två, tre veckor att läsa. (På kvällarna kan jag dock infoga skrivcoaching där jag pratar med författare antingen ”live” (jag jobbar även med svenska författare som bor i Paris eller som är här på besök) eller via Skype, Zoom eller Messenger. Ibland är författaren otålig och vill att det ska gå snabbt, men att ta författarens manus på allvar är (enligt mig) också att lägga ner mycket tid på texten i fråga.

Hur tar du dig an något som du tycker är rent skräp och du ser att här finns det massor som måste förbättras?

Det är faktiskt sällan jag får läsa manus som är ”rent skräp”. ”Rent skräp” finns kanske inte ens? Jag tror dessutom att alla manus kan bli bra – det beror bara på hur mycket tid, kraft och ork författaren är beredd på att lägga ner på sin text (och kanske på hur bra författaren i fråga är på att ta till sig ”kritik”, alla är inte redo att anlita en lektör).

Kan då alla manus bli lysande?

Det är inte säkert. Det beror på hur skicklig författaren är, men även på hur väl författaren i fråga tar till sig av utvecklingsförslagen. (De förslag jag ger på vidareutveckling är nämligen alltid just förslag. Glöm inte bort att det alltid är du som författare som bestämmer över din text!) Jag tror dock att alla manus faktiskt kan hitta sin läsekrets, även om den ibland kanske är liten.

Hur får du dina uppdrag?

Nuförtiden får jag mina uppdrag, tror jag, till största delen genom rekommendationer av andra författare som anlitat mig. Jag behöver i regel inte gå ut och ”sälja mig själv” :D, utan uppdragen rullar in. Utan att skryta för mycket 😉 så har jag ett mycket gott rykte som lektör. Ofta är jag fullbokad några månader framåt i tiden. Jag är även med i Litterära konsulters sällskap, på vars hemsida man kan läsa mer om mig.

Är det lätt eller svårt att ge ett konstruktivt utlåtande utan att samtidigt bli för snäll?

Jag skulle nog snarare vilja vända på frågan: är det lätt eller svårt att ge ett konstruktivt utlåtande utan att samtidigt bli för hård? Att vara hård är enkelt, att vara ”snäll” är svårare. Men i stället för att tänka i banor av ”hård”, ”elak”, eller ”snäll” tänker jag på att ställa coachande frågor: Vad skulle hända om …? Har du tänkt på att texten skulle kunna uppfattas som …? och liknande. Ändå vill jag ge pepp så att författaren orkar skriva vidare och vässa sitt manus. Det är alltså en svår balansgång, men oftast när manuset landar hos mig som lektör har författaren redan arbetat mycket med sitt manus. Då tycker jag det är viktigt att peka på de saker som även är bra, men samtidigt ta upp de saker som skulle kunna vässas till.

Måste min idé till berättelse vara originell?

Det tror jag beror på vilken genre du skriver i. En feelgood-historia eller en deckare följer i regel vissa ramar – men inom dessa ramar kan du alltid vara originell och kanske skapa din egen twist. Som lektör gäller det också att försöka hitta det där unika i varje text som skulle kunna renodlas. (Kanske är de flesta texter originella på sitt sätt?)

Kan en författare vara missförstådd? Eller är det ett missförstånd?

Ja, säkerligen, eller är ”det missförstådda geniet” en myt? Svår fråga. Kanske kan man i stället tala om tolkningsutrymme för läsaren. Olika läsare kan tolka en text på olika sätt. Till exempel tvistar de lärde på Sorbonne fortfarande om Albert Camus Främlingen från 1942. Romanen utspelar sig i Algeriet som då var en fransk koloni. Algerierna (som bara kallas ”araber” i romanen har till exempel inga namn (och i princip inga repliker) medan de västerländska karaktärerna har det. Är det här ett sätt att påvisa och därmed förkasta den koloniala makten, eller är det Camus egna åsikter om ”araberna” som skildras? Är det här en ”rasistisk” bok, eller inte? Jean-Paul Sartre lär även ha klassificerat romanen som ”absurdistisk”, något som Camus själv inte lärde hålla med om. Hur som helst är det en provokativ roman, vilket jag tycker gör den till en väldigt intressant bok. Kanske är det just en av konstens och litteraturens viktigaste roller att vara just provokativ, men även att lämna tolkningsföreträde åt läsaren?

Du som lektör förmedlar en väldigt positiv energi i dina kommentarer.
Kan du känna på en gång att ”Jaa” det här är ngt riktigt bra?!

Tack! 😊 Ja, jag gillar, som sagt, att peppa författaren att skriva vidare. Att en text är riktig t bra känns ofta direkt, och ofta känner jag även att den här texten skulle kunna bli riktigt bra om författaren gjorde si eller så. Som sagt tror jag alla manus kan bli bra.

Leave a Comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *