Jag har en idé! Vad sägs om en genusmedveten bokcirkel via Zoom, där vi en gång i månaden från och med augusti och till och med december 2021 diskuterar en skönlitterär bok på temat genus, och där vi varje gång avslutar med en skrivövning som är baserad på romanen i fråga?
Vi skulle kunna diskutera romaner som handlar om såväl kvinnoroller som manlighetsnormer, frågor som rör HBTQIA+, ett intersektionellt perspektiv och mycket mer – ja helt enkelt allt som har med genus att göra.
Förslag på upplägg:
En bokcirkelträff via Zoom varje månad augusti – december 2021. Totalt fem träffar. (I december bokpratar vi även om en kort bonusbok.)
Förslag på dag: torsdag.
Förslag på tid: 18.00 och cirka 2 till 2,5 timmar framåt inkl. en paus.
Diskussionen avslutas med en gemensam skrivövning – inget krav finns på att läsa upp sin text, men den som vill är varmt välkommen att göra det och få respons från mig och gruppen.
Tanken är en ganska liten grupp på max 10 personer, för att alla ska känna sig trygga och lära känna varandra samt får utrymme att uttrycka sig under samtalet och efter skrivövningen.
Alla deltagare bjuds in till en Facebookgrupp för fortsatt diskussion, där boktips och andra tips kan läggas ut.
Jag är även engagerad i nätverket Kvinnohistorier, som startades våren 2020. Tillsammans vill vi lyfta fram historier om kvinnor – både skrivna som oskrivna – från dåtid till nutid.
Under våren och hösten 2020 samt under våren 2021 arrangerade jag en rad kvinnohistoriska kvällsfikor via Zoom där jag samtalade med en mängd författare.
Så här såg programmet ut:
Program 2020
Trolldomsprocesser
Den 3 september 1668 inleddes de förta trolldomsprocesserna, mer kända som häxprocesserna, i Älvdalen. Under september månad 2020 lyfte därför de kvinnohistoriska kvällsfikorna upp de nordiska trolldomsprocesserna i ljuset. Då fick tittarna träffa författare som skriver om trolldomsprocesser som ägde rum i olika delar av Sverige, men även på Åland och i Norge.
2 september –Annika Andebark
Onsdagen den 2 september 2020 gästade den före detta advokaten och numera författaren Annika Andebark fikan. Annika debuterade i mars 2020 med sin suggestivt prosalyriska roman Oväsen i Älvdalen, där hon lyfter fram och gestaltar den dolda historien om trolldomsprocesserna, även kallade häxprocesserna, i Älvdalen. Romanen bygger på verkliga protokoll som Annika använt på ett spännande sätt i boken. Under Sveriges första digitala kvinnohistoriska bokmässa den 27 maj 2020 släppte Annika sin andra bok Sätta punkt, där hon berättar om grunden till sitt författarskap.
9 september –Carina Karlsson
Den 9 september 2020 var författaren Carina Karlsson, som debuterade 1996 med en diktberättelse om en av de kvinnor som dömdes för trolldom på Åland på 1660-talet, fikan. Sedan debuten har Carina gett ut tolv böcker i olika genrer, varav den senaste var romanen Märket (2019) som behandlar de åländska trolldomsprocesserna. Märket är sista och tredje delen i en historisk romansvit, där kvinnoöden genom olika tider gestaltas. 2017 tilldelades Carina utmärkelsen Årets feminist av Feministakademien på Åland.
16 september –Oskrivna kvinnohistorier från Älvdalen
Under den kvinnohistoriska kvällsfikan den 16 september handlade det om de oskrivna kvinnohistorierna. Programmet skiljde sig från tidigare fikor – flera gäster var nämligen inbjudna för att tala om den kultur som fanns i Älvdalen när häxprocesserna började. Förutom författaren Annika Andebark fick tittarna även möta Ulrika Jäger som är lövjerska, Anitha Jerlerud, vars mormor växte upp i Älvdalen i ett samhälle där folktron var stark samt konstnären och poeten Sofia Alfredsson som har gett ut flera böcker på älvdalska, varav den senaste är Det ekar från det som har varit – Folktro i saga och dikt.
23 september –Elin Hansen
Onsdagen den 23 september 2020 gästade den norska författaren Elin Hansen, som är född i Vadsø i Finnmark, Norge, och som sedan 1989 är bosatt i Bodø i Nordland, fikan. 2019 debuterade hon med romanen Ildtunger (Eldtungor), som handlar om de brutala förföljelserna av kvinnor i Finnmark under 1600-talet. Bland annat behandlar boken ordens makt, om hur eld på människors tungor kan få ödesdigra konsekvenser för de som drabbas. Historikern Rune Blix Hagen har skrivit romanens efterord. Ildtunger, som köptes in av Kulturrådet i december 2019, är första boken i en planerad trilogi, där bok två kommer att ha den finska invandringen till Finnmark som historisk ram.
Den 30 september gästade folkloristen och artisten Anna Vild fikan. 2019 släppte Anna sitt debutalbum Vårskrik, där låten ”Skål för våren” handlar om Malin Matsdotter som brändes levande på bål 1676 i Stockholm. Engagemanget för kvinnohistoria genomsyrar Annas konstnärskap. Den 15 augusti 2020 hade även berättarkonserten Oväsen i Älvdalen, som är baserad på Annika Andebarks roman med samma titel, premiär. I samband med detta kom Anna i kontakt med Patricio Silva, som producerade Annas album Oväsen, där ”Älven” var den första låten som släpptes.
Företagsamma 1800-talskvinnor
Under tre veckor i oktober uppmärksammade de kvinnohistoriska kvällsfikorna svenska 1800-talskvinnor och deras kamp och företagsamhet i olika former.
Under samtalen fick tittarna möta författare och forskare som lyfter fram kvinnor som gjort karriär såväl efter som under sin levnad, kvinnor som kämpat för ensamställda mödrar och deras barns rätt, men även kvinnor som haft monopol i krogbranschen.
7 oktober – Louise Uggla
Onsdagen den 7 oktober gästade författaren Louise Uggla den kvinnohistoriska kvällsfikan. 2016 debuterade Louise med Breven från himmelen: en brevroman om Hedda Leijonhufvud von Koch. Boken handlar om Louises mormors mor Hedda Leijonhufvud (1847–1921) som började sin karriär efter sin död. Telepatiskt tog hon nämligen kontakt med sin äldsta dotter och bad henne att även vidarebefordra det hon fått förmedlat till sig av Hedda Leijonhufvud till sina syskon. De brev som berörde Louises mormors familj blev nedtecknade i en skrivbok. Ett av kvällens teman är om sådan information verkligen kan finnas och om det i så fall kan förklaras på vetenskaplig väg. Här kan du kan läsa mer om Louise Ugglas författarskap.
14 oktober – Ragnar A. Söderling
Onsdagen den 14 oktober 2020 gästade författaren Ragnar A Söderling den kvinnohistoriska kvällsfikan. Ragnar debuterade som romanförfattare 2019 med Flickebarnet Signe, som är första delen i en trilogi inspirerad av Signe Bergners liv (1881–1945). Signe, som själv var fosterbarn, drev bland annat en kamp för ensamställda mödrars och deras barns situation under 1900-talets början. Ett av bokens viktiga teman är den historiska utvecklingen för kvinnor under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Här kan du läsa mer om Ragnar A. Söderling och hans författarskap.
21 oktober – Idun Vinterros
Onsdagen den 21 oktober gästade teaterregissören och manusförfattaren Idun Vinterros den kvinnohistoriska kvällsfikan. De flesta av Iduns pjäser utspelar sig i historisk tid och fokuserar på kvinnors liv. Eftersom Idun brinner för kvinnohistoria håller hon även på att ta en kandidatexamen i historia, med inriktning på just kvinnohistoria. I sin forskning har hon djupdykt ner i kvinnors yrkesliv och egen företagande från 1700-talet och fram till 1930. Bland annat har hon fokuserat på kvinnors monopol inom krogbranschen i Sverige under 1800-talet.
Religion, integration och nya perspektiv
Under fyra veckor fokuserade de kvinnohistoriska kvällsfikorna på religion, integration och nya perspektiv.
Under samtalen fick tittarna möta författare som skriver om såväl historiska som nutida kvinnor som alla får göra sina egna röster hörda och som kämpar för att själva få bestämma över sina liv och över hur de blir sedda.
28 oktober – Lotta Persdotter
Onsdagen den 28 oktober gästade författaren Lotta Persdotter den kvinnohistoriska kvällsfikan. 2019 romandebuterade hon med Magdalena – Yeshuas ljus, där läsaren får se ett helt nytt perspektiv på historien. I boken, som både är en historisk roman och en historia om kärlek, kamp och illusioner, fyller Lotta de gamla skrifternas luckor. Gamla historiska tolkningar får must och liv och resultatet är Magdalenas egen historia. Precis om en av karaktärerna i romanen lever Lotta också ett dubbelliv. Förutom att vara författare arbetar hon som tjänsteman i offentlig sektor. Nu arbetar Lotta även med ett nytt manus, om Kleopatras båda tvillingbarn Kleopatra Selene och Alexander Helios. Här kan du läsa mer om Lotta Persdotter och hennes författarskap.
4 november – Annelie Myllymäki
Den 4 november fick tittarna träffa författaren Annelie Myllymäki på den kvinnohistoriska kvällsfikan. Annelie debuterade 2019 med romanen Tango och tårar, som är första delen i ett familjedrama som utspelar sig i Norrköping på sent 1960-tal. I september 2020 medverkande Annelie i vandringsutställningen När Finland kom till Sverige, som producerades av Sverigefinska Riksförbundet och som handlade om finländare som flyttade till Sverige för att arbeta inom den blomstrande svenska industrin. Temat för kvällen var bland annat Annelies egen dubbla kultur och hennes uppväxt som finsk invandrare. Annelie har även gett ut Vilsna själars vandring, som är andra delen i trilogin.
11 november – Hussam Alkoblawi
Onsdagen den 11 november gästade Malmöförfattaren Hussam Alkoblawi den kvinnohistoriska kvällsfikan. 1992 blev han Skånes förste auktoriserade tolk mellan svenska och arabiska, och numera arbetar han som rättstolk, tolklärare, språkhandledare och föreläsare inom ämnena integration och kultur. Hussam har tidigare gett ut fyra ordböcker, varav en av dem är Sveriges mest omfattande ordbok mellan svenska och arabiska. Den innehåller 500 000 ord och finns att tillgå kostnadsfritt både på nätet och som app. Hussam har även skrivit fackboken Kvinnan i islam och diktsamlingen jag är ingen poet. 2020 romandebuterade han med den komplexa boken Utan min slöja. Här kan du läsa mer om Hussam Alkoblawi och hans författarskap.
18 november – Lisa Wool-Rim Sjöblom
Foto: Franzdatter Photopgraphy
Onsdagen den 18 november gästade serietecknaren, illustratören och aktivisten Lisa Wool-Rim Sjöblom fikan. 2016 seriedebuterade Lisa med det självbiografiska albumet Palimpsest (Galago). som handlar om hennes sökande efter sina rötter i Sydkorea, men som även är en tuff uppgörelse med en korrupt och cynisk adoptionsindustri. 2021 utkommer hennes nästa seriealbum som kommer att lyfta fram två Chileadopterades berättelser om hur de stals från sina familjer för att adopteras till Sverige. Lisa driver även Instagram-kontot chung.woolrim där hon regelbundet lägger upp illustrerade inlägg som informerar om, debatterar och nyanserar framför allt adoptionspolitiska frågor. Här kan du läsa mer om Lisa Wool-Rim Sjöblom och hennes engagemang och författarskap.
Relationer och hälsa
De tre sista fikorna under hösten 202 ägnades åt relationer och kvinnors fysiska och psykiska hälsa. De författare som tittarna fick möta är även verksamma som experter inom dessa områden i sitt yrkesliv.
Under dessa författarsamtal bröt vi tabun och lyfte fram saker som man ofta inte talar om, men som bör få större uppmärksamhet. Samtalen kom att handla om såväl inkontinens som psykisk ohälsa, men även om att lyckas skapa en bra relation både med sig själv och med andra.
25 november – Sylvia Lidén Nordlund
Onsdagen den 25 november gästade författaren Sylvia Lidén Nordlund från Göteborg fikan. Hennes fokus i yrkeslivet, skrivandet och privat är hur våra relationer påverkar oss från barndomen och i vårt vuxna liv. Hur vi kan fastna i mönster och hur vi kan komma vidare är frågan som hon utvecklar i sina relationsromaner av feelgood-karaktär. Sedan 2016 har Sylvia medverkat i fem novellantologier och med ett kapitel i en antologi om kommunikation. Sylvias första roman Allt det du måste släpptes 2017, den fristående uppföljaren Om du bara vågar kom 2018 och den sista fristående delen Det enda du behöver gavs ut 2019. Alla tre finns även utgivna som e-böcker och ljudböcker av Word Audio och finns exempelvis på Storytel. Läs mer om Sylvia Lidén Nordlund och hennes böcker här.
2 december – Malin Lundskog
Foto: Viktoria Davidsson
Onsdagen den 2 december var författaren, talaren och hälsocoachen Malin Lundskog gäst på den kvinnohistoriska kvällsfikan. 2014 debuterade hMalin med en novell i antologin Insikter. Sedan dess har hon gett ut tolv noveller om allt från dödssynder till kommunikation samt två fackböcker om hälsa, varav den senaste var Glad fri stark. Under 2021 kommer Malin ut med romanen Mariannes mirakel, som handlar om vikten av att kommunicera och vad som händer när vi tror oss veta vad andra tänker. Dessutom tycker Malin att det är dags att vi talar om inkontinens, något som de inte pratar om i romanen. Under hösten 2020 startade Malin även ett Instagram-kontot och podden Min perfekta kropp. Här kan du läsa mer om Malin Lundskog och hennes projekt.
9 december – Pilka Herner
Onsdagen den 9 november gästade författaren och psykoterapeuten Pilka Herner den kvinnohistoriska kvällsfikan. 2019 debuterade Pilka med romanen Mellan stolarna som handlar om psykisk ohälsa och terapi, men framförallt om vad som händer i mötet mellan klient och psykoterapeut. Under många år arbetade Pilka som speciallärare. Då mötte hon både elever och föräldrar med psykisk ohälsa. Detta ledde till att hon utbildade sig till legitimerad terapeut. Nu använder hon sina specialkunskaper för att skapa berörande fiktion om relationer och psykoterapi. Just nu håller hon på att skriva på uppföljaren till Mellan stolarna. Här kan du läsa mer om Pilka Herner och hennes författarskap.
Program våren 2021
Kvinnor på resa
Här fick tittarna följ med fem författare på litterära resor, både i dåtid som nutid, till en rad olika platser, som Provence, New York, Alger och Paris.
6 januari – Beverly Ann Bjerke
Vårens första kvinnohistoriska kvällsfika den 6 januari tog med tittarna på en litterär resa till Provence, där de fick möta den trettonåriga svenska flickan Ann som åker till Franska Rivieran med sin familj och som även får träffa sin mormor som bor vid Alpernas sluttning. Året är 1953. Gradvis börjar Ann förstå att hennes mormor varit aktiv inom den franska motståndsrörelsen under kriget och hur krigets skugga fortfarande ligger kvar över bygden. På gården bor bland annat också den före detta tyska krigsfången Willi. Hitta hem är en självbiografisk roman om längtan bort, kärleken till en äventyrlig mormor och om hur vuxna ibland kör över barns drömmar.
Den 20 januari fick tittarna följa med på en resa genom 1800-talets Europa i Augusta Söderholms fotspår. Augusta tillhörde den första generationens turister på kontinenten. Reseledare är systrarna Kerstin Melin och Sara Azzam. Augusta var deras farmors mormor. Tillsammans har Kerstin och Sara startat ett mikrohistoriskt projekt där de reser i såväl tid som rum, och det i tidstypiska kläder med vida kjolar, sjalar, snörliv och bahytter – allt för att få en känsla av hur det var att resa som kvinna på den här tiden.
Som egen reseguide använder sig Kerstin och Sara av Augustas egen dagbok från 1847. I boken Augustas resa från 2020, som är rikt illustrerad med foton, får läsaren även ta del av Kerstins och Saras efterforskningar om vem Augusta, medelklassflickan från Norrköping, var. Här kan du läsa mer om Kerstin Melins och Sara Azzams projekt.
3 februari – Eva Swedenmark
Den 3 februari fick tittarna följa med på en passionerad resa till slutet av 1960-talets Paris där författaren Eva Swedenmarks roman Paris Passion från 2017 utspelar sig. Det är dit de svenska journalisterna och politiska aktivisterna Lena och David reser. Tillsammans vill de vara som Simone de Beauvoir och Jean-Paul Sartre och erövra världen och leva i jämlikhet. Det är en tid av politisk hetta, där rörelser som MLF – Mouvement de libération des femmes (Kvinnornas frihetsrörelse) växer fram. Lenas och Davids postkoloniala engagemang tar dem även till Alger i det nyligen avkolonialiserade Algeriet. Allt blir dock inte som de tänkt sig. Att leva i ”fri kärlek” visar sig inte vara så lätt som de trott.
Paris Passion är inspirerad av Eva Swedenmarks eget liv som frilansjournalist i Paris på 1960-talet och möten med personer som Jími Hendrix, Gisèle Halimi, Olof Palme och Eldridge Cleaver. Sedan 1990-talet har Eva Swedenmark publicerat ett fyrtiotal böcker. Här kan du läsa mer om Eva Swedenmarks författarskap.
17 februari – Katja Hvenmark-Nilsson
Foto: Mia Guldbrand
Den 17 februari tog den kvinnohistoriska kvällsfikan med tittarna till den neonbelysta och mångfacetterade metropolen New York. Det är dit som huvudpersonen Vienna Anderzén i författaren Katja Hvenmark-Nilssons roman Manhattan Transfer från 2019 reser på äventyr med en påse svensk lakrits i väskan och med en dröm om att bli fotograf. I ett kollektiv i Brooklyn, där Vienna flyttar in, träffar hon levnadskonstnären Courtney och hunden Play. New York visar sig bli en omtumlande upplevelse. För att överleva tvingas Vienna lägga sin präktighet åt sidan och bli streetsmart.
Vårens andra tema var såväl fiktiva som verkliga actionbrudar och powerkvinnor! För visst finns de – både i såväl böcker som i dataspel, men även i verkliga livet. Under fyra onsdagskvällar delade fem författare med sig av hur de bland annat skapar starka och komplexa kvinnliga karaktärer.
3 mars – Catrine Tollström
Den 3 mars fick tittarna möta den coola journalisten Åse Nordenskiöld, som är huvudperson i författaren och lektören Catrine Tollströms psykologiska thriller Experimentet från 2015. När Åse åker till ön Palawu i Stilla Havet för att jobba som projektledare vid Sveriges hittills största produktion av reality-tv kommer hennes kunskaper i kampsport och vapenhantering väl till pass. Bland palmer och korallstränder upptäcker Åse nämligen att allt inte står rätt till. Produktionsledningen på andra sidan ön går inte att få tag i, samtidigt som deltagarna i såpan en efter en försvinner spårlöst.
Catrine har bland annat också skrivit Loppet, en thriller med Vasaloppet som kuliss, och även där får du möta ett persongalleri du sällan sett. Som den expert på spänning Catrine är har hon, tillsammans med andra gästförfattare, skrivit skrivhandböckerna Fängsla dina läsare: väck spänning på djupet och Överraska dina läsare: en idébank för oväntade vändningar, varav den första används som kurslitteratur i kreativt skrivande på universitetsnivå. Här kan du läsa mer om Catrine Tollström och hennes författarskap.
17 mars – Greta Bro och Nanna Aida Svendsen
Det finns inte bara Power-kvinnor i litteraturen, utan även livs levande sådana. Den 17 mars fick tittarna möta författarna och poeterna Greta Bro och Nanna Aida Svendsen som båda medverkar i antologin Skiftet/The Shift från 2020. Förutom att läsa upp sina kraftfulla dikter med fokus på föreningen av kvinnlig arketypisk styrka och en ny sorts maskulinitet, kommer samtalet även att handla om de förändringar som håller på att ske på vår planet just nu och som både Greta och Nanna har varit pionjärer för i femtio år. Med sina dikter utforskar de hur dessa förändringar påverkar oss på såväl ett personligt som ett kollektivt plan. Nästa år släpper Greta även en bok, ”Passionate Wholeness” om just detta ämne.
Greta bor i Massachusetts i USA. Förutom att vara författare arbetar Greta även med människor som vill läka trauman som gått i arv i generationer, samtidigt som hon också är en talangfull sångare och låtskrivare som kombinerar jazz och soul med poesi. Här kan du läsa mer om Greta Bro och hennes projekt.
Nanna är född i England, men har bott många år i USA. Just nu bor hon med sin man i Sverige. Hon har bland annat gett ut sagoboken Freya and the Magic Cloak, lyriksamlingarna Waterlilies and Warm Hearts, Heart Wisdom Awakening, The Touch of Nordic Light och Hjärtats tidevarv, varav den senaste är översatt till svenska. Nanna har även medverkat i antologin Famna feminint ledarskap. Här kan du läsa mer om Nanna Aida Svendsen och hennes skrivprojekt.
Författarsamalet ägde rum på engelska.
31 mars – Jon Nordgren
Den 31 mars fick tittarna stifta bekantskap med den tuffa polisen Sigrid Jakobsson, även kallad Sigge blåtira, som är hjältinnan i den tankeväckande spänningsromanen Underground, en politisk Stockholm noir i 1980-talsmiljö som handlar om mordet på Olof Palme. Historien tar sin början när bokens andra huvudkaraktär Alexander Fågelberg får i uppdrag av en tidning att infiltrera den radikala politiska grupperingen APS. Målet är att avslöja vem som ligger bakom den märkliga organisationen, vars huvudsakliga aktivitet består av att trakassera Sveriges statsminister. Spåren leder rakt in i den internationella stormaktspolitiken. Boken släpptes på Storytel som ljudbok och e-bok i slutet av februari 2021.
Författaren Jon Nordgren är även litteraturvetare och copywriter. Till Underground har han ägnat tio år av research och skrivande. Här kan du läsa mer om boken.
14 april – Christofer Emgård
Den 14 april vidgade vi våra vyer och gav oss in bland kvinnliga actionhjältar i dataspel. Bland annat fick tittarna träffa actionbruden Faith Connor från Mirror’s Edge: Catalyst, ett dataspel som är skapat av den världskände författaren och dataspelsexperten Christofer Emgård. Förutom att Christofer varit huvudförfattare till spel som World in Conflict och Tom Clancy’s: The Division 2, samt medförfattare på andra internationella titlar såsom Battlefield 1 och Star Wars Battlefront II, har han även varit med och skrivit tv-serien 12:13 för SVT, samt skrivit manus till flera seriealbum.
Ett av dessa, The Whispering Dark, är en skräckberättelse som gavs ut 2018 och som är inspirerad av såväl H.P. Lovecrafts skräckromaner som filmen Apocalypse Now av Francis Ford Coppola (i sin tur baserad på Joseph Conrads klassiska roman Mörkrets hjärta). I The Whispering Dark får huvudkaraktären, piloten Hannah Vance, verkligen nytta av sina stridskunskaper när hennes helikopter skjuts ner i fiendeland och hon tvingas konfrontera krigets yttersta mörker. Det blev en actionfylld fika om tuffa samtids- och framtidskvinnor! Här kan du läsa mer om Christofer Emgård och hans projekt.
Gillar du att delta i inspirerande skriv-workshops, samtidigt som du vill hitta lusten att skriva?
Missa då inte mitt, författaren, kurshandledaren och förläggaren Maria Bielke von Sydows och lektören, illustratören och författaren Anna-Carin Svanås spännande workshop-paket!
Tre söndagar i rad kl. 17–19 med start den 2 augusti kör vi!
2 augusti: Skriv på skoj – lek fram din text
Den 2 augusti håller jag en workshop på temat Skriv på skoj – lek fram din text. Här släpper vi alla krav på att prestera och fokuserar i stället på det lustfyllda i skrivandet. Skrivövningarna lägger fokus på att du ska ha skoj när du skriver.
9 augusti:Alla har en historia värd att berätta – om självbiografiskt skrivande
Den 9 augusti håller Maria Bielke von Sydow en workshop där hon varvar berättelser om självbiografiskt skrivande med övningar där du själv får prova på denna form av skapande och låta dig själv bli huvudperson i det du skriver.
16 augusti: Konsten att sabba en story – vanliga skrivmisstag och hur du undviker dem
Den 16 augusti vägleder dig Anna-Carin Svanå med vana ögon genom en rad skrivövningar som hjälper dig att undvika de vanligaste skrivmisstagen. Det här är helt enkelt workshopen för dig som vill lära dig hur du vässar till din text.
Vill du få workshop-paketet i bonuspresent? Det är helt möjligt. Anmäler du dig till Maria Bielke von Sydows digitala kurs i självbiografiskt skrivande eller till Anna-Carin Svanås digitala kurs om att skriva för barn får du delta i våra tre workshops helt kostnadsfritt.
Kurs i självbiografiskt skrivande med Maria Bielke von Sydow
Vecka 31, det vill säga redan nästa vecka, startar Maria Bielke von Sydows inspirerande kurs via Zoom i självbiografiskt skrivande. Under sju veckor får du ta del av Marias gedigna kunskaper i ämnet. Förutom att du kommer att få dela texter med andra deltagare i en Facebookgrupp får du vara med på ett gruppcoaching-tillfälle via zoom per vecka. Bland annat kommer du att få göra en livsinventering och närma dig det självbiografiska skrivandet genom olika textgenrer.
Gruppen kommer vara liten – cirka fem deltagare – så passa på att anmäla dig direkt. Förutom att workshop-paketet ingår som bonus får du dessutom just nu köpa kursen till specialpriset 995 kr (ordinarie pris: 1 595 kr).
Det här är kursen för dig som drömmer om att skriva för barn. De olika lektionerna leder dig steg för steg genom skrivprocessen, från idé till hel text. De tar dig från osäkerhet och frustration till självförtroende och inspirerad kunskap! Kursen är helt online och du jobbar i din egen takt, när och var du vill. I kursen ingår bland annat lektioner i hur du hittar din drivkraft, grundstruktur och ditt tema, plus att du får lära dig om huvudkaraktärer, hinder, berättarperspektiv och hur du skriver med bildtänk, samt mycket mer.
Pris för kursen är 1 990 kr och just nu ingår både workshop-paketet och respons på två A4-sidor text som bonus.
Vi på Kvinnohistorier är fortfarande euforiska efter den digitala bokfestivalen som ägde rum förra lördagen den 27 juni och som dessutom blev en succé! Jag säger fortfarande ”wow”!
För att även du som var med ska känna fortsatt skrivinspiration har vi från skrivpepp-scenen satt ihop några fina mässerbjudanden. (Men vi är generösa 😉 – även du som inte deltog i mässan kan ta del av våra erbjudanden.)
Medlemsgrupp på Facebook – Utveckla ditt skrivande
Gillar du att delta i skriv-workshops? Eller få gruppcoaching där du kan ställa frågor om ditt skrivprojekt? Då är min, Helena Hansens, medlemsgrupp Utveckla ditt skrivandepå Facebook för dig! En gång i månaden får du delta i en två timmar lång workshop och ett gruppcoaching-tillfälle. Du får även skrivutmaningar, delta i fyra av höstens femton kvinnohistoriska kvällsfikor och en del andra överraskningar.
Observera att detta prova på-erbjudande i 4 månader för 350 kr och insläpp i gruppen den här rundan endast gäller fram till midnatt den 3 juli. (Ordinarie pris är 600 kr för 4 månader eller 1 800 kr per år.)
Drömmer du om att skriva för barn? Passa då på att delta i lektören och författaren Anna-Carin Svanås inspirerade online-kurs! De olika lektionerna leder dig steg för steg genom skrivprocessen, från idé till hel text. De tar dig från osäkerhet och frustration till självförtroende och inspirerad kunskap! Kursen är helt online och du jobbar i din egen takt, när och var du vill. Pris 1 990 kr.
Nu har du chansen att köpa skrivhandböckerna Fängsla dina läsare, väck spänning och berör på djupet och Överraska dina läsare, en idébank för oväntade vändningar till det oslagbara paketpriset 235 kr inkl. frakt. Böckerna, som är skrivna av författaren och lektören Catrine Tollström med gäster, används bland annat i kurser i kreativt skrivande på universitetsnivå – och det här erbjudandet är helt unikt.
Den som vill köpa paketet kan höra av sig direkt till Catrine på mejl: catrine.tollstrom@gmail.com. Glöm inte ange din postadress och vem du eventuellt vill att Catrine ska signera böckerna till. Betalning sker via swish.
Vill du skriva självbiografiskt? Alla har en historia att berätta. Passa då på att anmäla dig kursen i självbiografiskt skrivande med den erfarna kursledaren, författaren och förläggaren Maria Bielke von Sydow.
Kursen startar vecka 31 och pågår i sju veckor. Nu har du chansen att delta i kursen för endast 995 kr. (Ordinarie pris 1 595 kr.)
Jag säger bara wow! Vilken succé det blev när vi på Kvinnohistorier arrangerade digital bokfestival i lördags! Över fyrtio föreläsare – och fullt hus!
Det hände mycket på Zoom
På Zoom kunde man besöka fyra olika scener: den kvinnohistoriska scenen, skrivpepp-scenen, Hoi förlags scen och en hälsoscen – och det var fullt hus! Eventet modererades dessutom utmärkt av Digitala moderatorer.
Srivpepp-scenen som jag ansvarade för innehöll flera peppande inslag, och inte minst samtal som skapade skrivinspiration. Morgonen inleddes med att Camilla Mollung och Peter Nyberg peppade deltagarna under programpunkten med den helt underbara rubriken “värna sittfläsket”.
Därefter höll Maria Bielke von Sydow ett uppskattat föredrag om att skriva självbiografiskt, som efterföljdes av två olika samtal i så kallade breakout rooms.
I det ena rummet samtalade jag och Catrine Tollström om vikten av genusmedveten text, medan Anna-Carin Svanå gav råd och tips på hur man kan skapa engagerande berättelser för barn i det andra rummet.
På de kvinnohistoriska scenen låg fokus på de nordiska, och då främst svenska, trolldomsprocesserna, mera kända som häxprocesserna. Där blev det samtal om hur detta kunde hända. Den spännande rubriken löd ”Vem tände bålen?”
Och inte nog med allt digitalt – festivalen var även ett intressant hybridexperiment – som blev otroligt lyckat.
Flera event organiserades runt om i Sverige. Medan till exempel Anna Vild var i Mora och sjöng i pauserna via Zoom, hände även spännande saker i Simrishamn, Tällberg och inte minst i Billesholm, där Annika Andebark invigde mässan från scenen i Folkets park, och där hon även hade boksläpp för sin andra bok Sätta punkt.
Själv satt jag som ni säkert reda misstänkt hemma i lägenheten i Paris och njöt av att träffa härliga människor från både Sverige och andra delar av världen.
Det här kommer vi att göra om! Boka in nästa digitala bokfestival den 17 oktober i din kalender!
Onsdagen den 24 juni ägde vårens sista digitala kvinnohistoriska kvällsfika rum. Då mötte Paris Åland. Gäst var ingen mindre än den kända åländska författaren Carina Karlsson som gett ut tolv böcker, varav de flesta behandlar kvinnors liv och situation – både i då- som nutid.
Carina Karlsson
Årets feminist
2018 blev Carina nominerad till Nordiska rådets litteraturpris för sin roman Algot. 2017 tilldelades hon priset för årets feminist av Ålands feministakademi.
Motiveringen löd bland annat:
Carina Karlssons språk lyfter det alldagliga, det urtvättade och skitiga och frusna till en magisk nivå. Feministakademin på Åland konstaterar med stolthet att Carina Karlsson i sin gärning visat hur litteraturen kan göra det som inget annat kan – upprätta och återupprätta verkligheter där kvinnor och kvinnors liv i hela sin fantastiska bredd fritt kan beskrivas.
Märket – en roman om svenska rikets första trolldomsprocesser
Om språkets makt och om återupprättelse kom även samtalet under kvällsfikan, där vi fokuserade på Carinas senaste bok Märket, att handla om. Romanen tar sin utgångspunkt i det svenska rikets första trolldomsprocesser 1666 på Åland.
Lisbeta
Huvudkaraktär i Märket är den självständiga och egensinniga bondhustrun Lisbeta som är en av de tretton kvinnor som anklagas för trolldom. Sju av dem döms, halshuggs och bränns på bål. Att glömma Lisbeta efter att ha läst romanen är svårt – och nu håller Carina tillsammans med Ida Kronholm även på med att skriva librettot till en opera om denna starka kvinna.
Att beröra läsaren
Att lyckas beröra läsaren är en konst i sig – och ingen som läst Märket har kunnat undgå att bli tagen av berättelsen. Det faktum att allt dessutom har hänt på riktigt och att Carina utgått från dokumentärt material och gestaltat det skapar så klart en extra dimension till boken.
Men många var vi nyfikna på just metoden som Carina använt för att lyckas med konsten att beröra sina läsare – och här har du som skriver ett hett tips!
Själv säger Carina så här:
Det gäller att gå tillräckligt nära – och när man skriver och tror att man kommit så nära det går, då ska man ta ett steg till närmare. Ta även med detaljer, till exempel dofter och ljud, som var och en kanske inte säger så mycket, men som när man plockar in dem i helhetsbilden tillsammans ger den här närheten som behövs för att läsaren ska bli verkligt berörd.
Framtida projekt
Jag önskar Carina lycka till med framtida projekt – för hon har mycket på gång, bland annat en fackbok om trolldomsprocesserna. Dessutom kommer hon att tillsammans med dokumentärfilmaren Per-Ove Högnäs göra tre korta dokumentärfilmer om trolldomsprocesserna på Åland.
Stort tack Carina för din medverkan! Och lika stort tack till er som var med och tittade!
Fler fikor under hösten 2020
Till hösten kommer de digitala kvinnohistoriska kvällsfikorna tillbaka – då kommer det att arrangeras femton nya fikor på olika teman. Varmt välkommen att vara med då!
Igår den 17 juni 2020 på den digitala kvinnohistoriska kvällsfikan tog doktoranden och författaren Susanne Holm med oss på ett spännande skriväventyr till textilstaden Alingsås. Vi fick bland annat se bilder både från exteriören och interiören av Alingsås bomullsväveri som grundades 1882. Inte minst fick vi höra den roliga historien om företaget Martinette och deras slogan ”Alla Stjärtars Byxa”.
Alingsås bomullsväveri
Det är just i denna miljö, men förlagd till 1950- och 1960-talet, som Susannes skrivprojekt tar avstamp när hon skapar skönlitteratur av dokumentärt material.
Inspirerande mindmaps
Bakom den kommande romanen ligger ett gediget researcharbete, och Susanne visade sin mycket inspirerande metod – hon gör nämligen mindmaps av de berättelser hon får ta del av när hon intervjuar företrädesvis kvinnor, men även män, som arbetade i någon av Alingsås textilfabriker. Här har du som skriver ett hett tips på hur du kan gå till väga när du själv gör research.
Ett intersektionellt perspektiv
Extra intressant är att Susanne har ett intersektionellt perspektiv när hon arbetar med sitt insamlade material. De perspektiv hon kombinerar gäller både kön och klass, men även platsidentitet. De teman hon kommer skriva om är även vänskap, arbetsplatsförhållanden, men som den forskare Susanne också är har hon upptäckt att även den politiska kontexten är viktig. Exempelvis började kvinnorna höja sina röster för att få gå med i fackföreningar.
Att skapa en karaktär av dokumentärt material
Hur skapar man då en trovärdig karaktär av dokumentärt material? Kanske är det sällan som en person har alla de egenskaper som krävs för att en karaktär ska bli riktigt intressant. Ett tips är därför att kombinera olika reella personers egenskaper och åsikter för att på så sätt skapa en komplex karaktär.
Hur Susanne kommer förhålla sig till de dokumentära miljöerna för att skapa en trovärdig text är också en intressant fråga som vi tog upp. Här gäller det verkligen att hitta tidsandan och skapa realistiska tankar och åsikter hos karaktärerna, så att även dessa framstår som genuint trovärdiga.
Susanne Holm
Nästkommande steg i skrivprocessen
Som för många författare är nästa steg i Susannes skrivprocess att skapa ett synopsis, där hon hittar på fiktiva händelser, och inte minst konflikter – för ofta är det just konflikterna i en roman som driver handlingen framåt. Samtidigt kommer Susanne att sätta upp små deadlines för när hon ska ägna sig åt skrivandet.
Jag önskar Susanne stort lycka till med sitt fortsatta spännande skrivprojekt – och precis som jag tror jag att alla de som tittade på den digitala kvällsfikan, som ägde rum via Zoom, ser fram emot att få läsa Susannes bok när den är klar.
Stort tack Susanne för din medverkan! Och tack även till er som tittade!
Igår den 10 juni på den kvinnohistoriska kvällsfikan fick jag och tittarna förflytta oss till de hälsingska skogarna och närmare bestämt till den lilla orten Järvsö, som författaren Johanna Willmarks debutroman Dödsblommeört från 2019 kretsar kring.
Vad är då en dödsblommeört – jo det är den äldre benämningen på växten bolmört som har hallucinogena effekter och vars rot därför blandades i de så kallade ”flygsalvorna” som sedan Medeltiden användes av kvinnor som ansågs vara trollkonor.
I romanen Dödsblommeört, där läsaren får följa tre kvinnors berättelser från mitten av 1600-talet och fram till nutid, säger karaktären Märit Hansdotter så här:
Det bliver aldrig gott i Järfzöö socken förrän denna elaka roten är avkortad och bortkörd av vägen.
Vad som är så spännande är att det här är en autentisk replik, för samtidigt som Dödsblommeört är en släktkrönika är den också en slags dokumentärroman. Märit Hansdotter är nämligen en släkting, elva generationer tillbaka i tiden, till Johanna själv – och det är i dödsdomen mot Märit som romanens första berättelse tar avstamp.
Huvudkaraktären Karin i romanens andra berättelse från 1940-talet är spännande nog också en släkting till Johanna från samma släktled som Märit – och även här lyfter Johanna fram en mörk och dokumentär historia om hur det var för Karin att hamna på Frösö sinnessjukhus. Parallellt med Karins berättelse får läsaren även följa det som dokumenteras i Karins sjukhusjournaler. Bland annat skriver psykiatern så här: ”Sedan midsommar 1938 sämre, stark psykisk påfrestning på grund av våldsam sexuell uppretning.”
I romanens tredje berättelse får vi möta den fiktiva nutidskvinnan Jannika som arbetar som jämställdhetssekreterare i Stockholm – och även hon har en parallell och mycket berörande historia om moderskap och som gör att även Jannika flyr ut till skogen. I Jannikas komplexa berättelser väver Johanna samman motsatspar på ett finurligt sätt, som till exempel hora/madonna-komplexet, som saknar motsvarighet för det manliga könet.
Vilka trådar binder då Märit, Karin och Jannika samman? ”Vanmakt inför ett institutionellt och för tiden normaliserat våld mot kvinnor – inte sällan under vetenskaplig flagg”, svarar Johanna själv. Några av de teman som behandlas i Dödsblommeört är till exempel myndighetsutövande, örter och alternativmedicin, samt inte minst rädslan för kvinnlig sexualitet.
På ett skickligt sätt visar Johanna att det finns trauman som återkommer och går i arv från generation till generation. Genom Dödsblommeört kan man säga att Johanna ger upprättelse åt drabbade kvinnor.
Johanna Willmark
Så här skriver Johanna själv:
Ibland behöver vi gå längre än till botten av oss själva. Ibland når vi vår botten bara för att förstå att det endast är en början på något mycket mer omfattande och komplext.
Stort tack till Johanna som ville medverka i den kvinnohistoriska kvällsfikan – och tack till er som ville vara med och titta!
För att du som jobbar (eller som är lite morgontrött …) ska ha möjlighet att vara med förvandlas nu den digitala kvinnohistoriska frukosten till digital kvinnohistorisk kvällsfika.
Ny tid är kl. 20:00–21:00 på onsdagskvällar.
Perfekt, eller hur!
Se försommarens program nedan.
Delta kostnadsfritt
Dessutom kan du testa att delta helt kostnadsfritt under försommarens tre resterande kvällsfikor som äger rum den 10 juni, den 17 juni och den 24 juni 2020 kl. 20:00 vi Då kommer du få möta och samtala med tre spännande författare. Moderator är som vanligt jag, Helena Hansen.
Prenumererar du på mitt nyhetsbrev – du hittar det till höger här på hemsidan – får du en inbjudan varje tisdag kväll med en länk till Zoom-rummet där fikan kommer att äga rum.
Försommarens program
10 juni 2020 kl. 20:00–21:00 JOHANNA WILLMARK
På onsdag den 10 juni kl. 20:00 möter vi författaren Johanna Willmark som debuterade 2019 med släktromanen Dödsblommeört. Romanen tar avstamp i dödsdomen mot en kvinnlig släkting, Märit Hansdotter, elva generationer tillbaka, och bygger på de autentiska trolldomsprotokollen från Järvsö. Johanna ser Dödsblommeört som ett sätt att få utlopp för det som inte fick finnas, såsom den kvinnliga sexualiteten. Det är en roman i tre delar som slutar i nutid. Berättelserna kretsar även kring moderskap och alternativmedicin, samtidigt som romanen ställer frågor om det arv vi bär med oss från häxprocesserna, vars anklagade aldrig fått upprättelse.
17 juni 2020 kl. 20:00–21:00 SUSANNE HOLM
På onsdag den 17 juni kl. 20:00 möter vi doktoranden och författaren Susanne Holm, som berättar om sitt pågående bokprojekt. Susanne skriver en roman som utspelar sig i textilstaden Alingsås runt 1960-talet, där hon lyfter fram kvinnorna inom textil- och konfektionsindustrin. I boken tar hon upp teman som vänskap, relationer, arbetsförhållanden och kamratanda, sett ur ett klass-, genus- och platsperspektiv. Miljöskildringarna är hämtade från ett rikt intervjumaterial med främst kvinnor som arbetat i någon av Alingsås många textilfabriker.
24 juni 2020 kl. 20:00–21:00 CARINA KARLSSON
På onsdag den 24 juni kl. 20:00 möter vi författaren Carina Karlsson som debuterade 1996 med en diktberättelse om en av de kvinnor som dömdes för trolldom på Åland på 1660-talet. Sedan dess har Carina gett ut tolv böcker i olika genrer, varav den senaste var romanen Märket (2019) som behandlar trolldomsprocessen på Åland. Märket är sista och tredje delen i en historisk romansvit, där kvinnoöden genom olika tider gestaltas. 2017 tilldelades Carina utmärkelsen Årets feminist av Feministakademien på Åland.
Om de kvinnohistoriska kvällsfikorna
De kvinnohistoriska kvällsfikorna är ett event under paraplyprojektet Kvinnohistorier, ett nätverk som startats av författaren Annika Andebark, folkloristen och scenkonstnären Anna Vild och mig.
Tillsammans vill vi lyfta fram historier om kvinnor – både de oskrivna och skrivna – från dåtid till nutid.
Första gången jag träffade författaren Sylvia Lidén Nordlund var på Bokmässan i Göteborg för några år sedan. Jag hade gjort en förstakapitel-analys av ett av hennes pågående bokprojekt som senare blev en roman. Redan då blev jag nyfiken på Sylvias författarskap och inte minst på hennes huvudkaraktär Mia, en kvinna mitt i livet som utsätts för en rad prövningar.
I morse träffade jag åter Sylvia när hon var gäst på min digitala kvinnohistoriska frukost – och det blev ett både intressant och inspirerande samtal, där Sylvia delade med sig av sin egen författarresa och hur hennes skrivprocess ser ut.
Utöver att Sylvia har medverkat i en rad antologier har hon skrivit en romantrilogi: Allt det du måste (2017), Om du bara vågar (2018) och Det enda du behöver (2019), varav alla böcker har fått väldigt fina recensioner. Ord som nämns av recensenterna är bland annat ”igenkänning”, ”värme” och ”konflikthantering”.
Förutom att vårt samtal handlade om Mia, som är vad man skulle kunna kalla en ”duktig flicka” som försöker anpassa sig till omgivningens alla krav och måsten, kom vi även in på ämnen som förändring, försoning och acceptans. I romantrilogin genomgår Mia nämligen både en yttre och inre resa.
Precis som bokbloggarna Systrarna boktokiga skriver Om allt det du måste så behandlar Sylvia ”sånt man inte pratar om” och om romanen Om du bara vågar skriver författaren Charlotta von Zweigbergk att Sylvia ”beskriver så bra hur det är att vara kvinna.” Och jag kan inte annat än att hålla med.
Håll ögon och öron öppna, för nu håller Sylvia på med ett nytt skrivprojekt – alldeles säkert är Sylvia en författare som vi kommer att få se och höra mycket mera av.
Tack Sylvia för din medverkan i dagens frukost – och tack till er som var med och titta och ställde frågor! Hoppas vi ses nästa vecka igen – då blir det på en annan tid som passar bättre för dig som jobbar – men mer om det imorgon.
