Med Magdalena i blickfånget

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag lever ett dubbelliv, precis som några av de karaktärer jag skriver om!

säger Lotta Persdotter, författare till den historiska kärleksromanen ”Magdalena – Yeshuas ljus” som släpps den 28 september på Bokmässan i Göteborg. 

Idag intervjuar jag henne om romanen hon har skrivit. Vi pratar bland annat om historiska karaktärer, och maria Magdalena i synnerhet, inspiration, drivkrafter till att skriva och hur hennes skrivprocess går till.

Vi börjar med romanen! Det är viktigt att kunna pitcha sin bok. Har du någon så kallad hisspitch för din berättelse?

Visst! ”Magdalena – Yeshuas ljus” är en historisk roman, men också en berättelse om kärlek, illusioner och kamp. Det är Magdalena som är huvudpersonen och det är ur hennes ögon Yeshua och hans lärjungar skildras. Som författare släpper jag in läsaren under huden på maria Magdalena själv. Genom hennes ögon får du uppleva kärleken till Yeshua men också ta del av en av vår kulturs mest centrala historiska skeenden, då tempelpräster, kristna och romare kämpar mot varandra under första århundradet.

Spännande! Vill du berätta mer om vad romanen handlar om?

Berättelsen tar sin start i Galileen i Israel år 30 efter vår tideräknings början och sträcker sig ca 15 år framåt i tiden. Läsaren får följa Magdalena under en mycket händelserik och omvälvande tid i hennes liv. Hon växer upp i Qumranklostrets skyddade och stillsamma värld tillsammans med sin bästa vän Salome. Där bor hon kvar tills hon blir vuxen och äntligen trolovas med den man som ska bli hennes. Livet utanför klostergrottan är mycket omvälvande för Magdalena och hon ifrågasätts som kvinna när hon vill vara en aktiv del av kretsen som sprider läran runt om i landet. Hon kämpar mot traditionens stränga regler om manligt och kvinnligt och söker efter en väg att gå för att tränga utanför den innersta kretsen och vardagssysslorna. Till sist hittar hon sin väg och lämnar sitt unika bidrag till det som vi idag sammanfattar som kristendomens födelse, jag säger inte mer än så.

När man skriver är det viktigt att tänka på målgruppen. Vem tänker du är läsaren av ”Magdalena – Yeshuas ljus?”?

Du kan läsa boken som spännande underhållning, kryddad med en het kärleksrelation – då behövs inga historiska förkunskaper – men för den som är lyhörd och intresserad finns också ett historiskt innehåll, som kan bidra till en ökad förståelse för vår egen samtid. Väldigt mycket i vår nutida litteratur och kultur har kopplingar till de här historiska berättelserna.

Varför tycker du man ska läsa din roman?

Först och främst för underhållningen och spänningens skull. Magdalenas kärleksrelation går som en röd tråd från första till sista sidan i boken. Läsaren får själv bedöma drivet i boken, men när jag själv har läst igenom manuset nu när det blivit klart, tycker till och med jag att det är spännande, även om jag ju vet hur det går!

För den som vill ha något mer än rent tidsfördriv, innehåller boken så klart också fler dimensioner. Huvuddragen i bokens första halva är byggda på bibliska händelser, personer och platser. Grottklostret Qumran, där Magdalena växer upp, är samma grottlandskap där Dödahavsrullarna upptäcktes 1947, med de hebreiska handskrifterna från vår tideräknings början. Med hjälp av fantasi och inlevelse har jag fyllt ut mellanrummen i de kortfattade evangelierna till en mustig berättelse om kvinnan Magdalena och den man hon älskade. I bokens andra halva fortsätter berättelsen om Magdalena. I livet efter år 33 säger de historiska källorna ingenting om henne och människorna runtomkring henne, så här blir författarskapet mer fritt.

Det var kärlek, spänning och historia. Slutligen skildrar berättelsen en kvinnas synsätt. Det är Magdalena som ser och tolkar händelserna ur sitt perspektiv, till skillnad från alla historiska texter som främst skrivits av och för män. Men det är för den delen inte någon utpräglat feministisk bok. Jag tror att både män och kvinnor kan ha lika stor behållning av läsandet. Det som krävs är nyfikenhet och en vilja att låta sig sköljas med i Magdalenas berättelse.

Vem är då du, Lotta Persdotter?

Jag har familj, hus och heltidsjobb men också ett varmt intresse för historien. Sedan tio år tillbaka har jag skrivit texter om olika kvinnor i historien som gjort mig nyfiken. Det har sammanlagt blivit fyra manus.

Vad är det som driver dig att skriva?

Framförallt handlar mitt skrivande om glädjen i att utforska vika de där historiska karaktärerna kan ha varit och om spänningen i att fylla i luckorna och skapa levande gestalter, helt enkelt skapa liv.

Vilken är din största drivkraft?  

Jag har alltid varit nyfiken på dem som har levt här före oss och på hur deras liv såg ut. När vi besökte gamla borgar, slott och kyrkor när jag var liten, fantiserade jag om hur det var när platsen myllrade av liv. Vad var viktigt för dem som var här för många hundra år sedan? Vad tänkte de på? Insåg de att någon skulle komma långt senare och fundera över vilka de var? Den fantasin var fascinerande. De där tankarna har jag burit med mig in i vuxenlivet, och för tio år sedan började jag som sagt skriva. Nu, fyra manus senare, håller jag min debutroman ”Magdalena – Yeshuas ljus” i min hand.

Spännande! Att ställa frågor som man vill skriva sig fram till svaret på är ofta ett effektivt sätt att skapa en roman på. Men hur får du som även arbetar heltid och har familj tid till att skriva?

Haha, jag har en devis: ”lite varje dag”. Den vägleder mig i det mesta jag gör: träning, städning, nöjen och skrivande. Jag är ofta ordentligt fokuserad i det jag gör och sätter upp små etappmål hela tiden. När jag är inne i en intensiv skrivperiod skriver jag två till tre timmar varje helgmorgon innan familjen vaknar och sen ett pass till under lördag och söndag. Ibland blir det även en timme på morgonen innan jag går till jobbet, om det är någon idé som har dykt upp under natten, som jag vill få fatt i. Det gäller att ta vara på små luckor och addera ihop utspridd tid till en större volym. För mig funkar det för att det är så roligt.

Du lever alltså ett slags dubbelliv?

Ja, den tanken kom för mig här om dagen! Jag är noga med att skilja yrke och fritid åt. På jobbet har jag håret uppsatt och klär mig ofta sobert, men under en skrivdag hemma har jag håret utsläppt, färgglada kläder och presenterar mig som Lotta i stället för Charlotta, namnet som yrkespersonen lystrar till. Vi har mycket gemensamt, men ändå inte allt. Lotta tillåter sig att leva ut sin kreativitet och fantasi på ett annat sätt. Det som slog mig helt nyligen var, att två av de karaktärer jag har skrivit om också levde dubbelliv. Jag tänker till exempel på mitt andra manus om den kvinnliga faraonen Hatshepsut från 1400-talet f Kr, som framhävde sig i en manlig värld med manliga attribut: kilt och lösskägg. Det finns också en nyckelkaraktär i ”Magdalalena – Yeshuas ljus” som lever med två identiteter, jag säger inte vem!

Hur ser då själva skrivprocessen ut för dig? Var hämtar du din inspiration?

Mitt skrivande bygger på ett eget detektivarbete i historien, där jag söker källor och lägger pussel med händelser, platser och personer. Skrivandet för mig handlar också om att lära känna mänskligheten. Att lära av gångna tider är att förstå vår nutid lite bättre. Jag tror att historien kan hjälpa oss i vår 2000-talshybris att inse att vi kanske inte alls är störst och vet bäst.

Hur såg arbetet ut när du fick fram ditt manus?

Man kan säga att manuset är en sorts tankebarn till mig som författarförälder. Innan barnet blir vuxet behöver det vägledning, uppfostran och stil. Lektören är den yrkesroll som hjälper författaren att hyfsa till de stora dragen i berättelsen. Det är som att snygga till kanterna på en kavlad deg i en pajform. Ingenting ska sticka ut. Jag fick hjälp av min lektör att bestämma var i min manusdeg historien skulle börja och sluta och också hur berättarperspektivet skulle bli konsekvent.  

Jag vet ju att du även anlitat redaktör. Hur ser du på redaktörens roll? Även här har du en liknelse som jag tycker är väldigt rolig!

Redaktören tittar mer på innehållet i pajen, vilken sorts bär den innehåller, rensar bort omogna eller övermogna bär så kvaliteten blir jämn och så att alla bitar av den färdigbakade pajen verkligen upplevs som att de är tagna ur samma form. Som författare blir man väldigt hemmablind för sin text.

Min redaktör hjälpte mig till exempel med att stryka stycken med innehåll som läsaren redan hade fått och förstått från tidigare sidor. Det är en process som snabbar upp tempot och som håller läsarens nyfikenhet levande. Stilen i berättelsen blev också mer renodlad efter redaktörens arbete, så att resultatet känns konsekvent och berättelsen flyter på bra för läsaren.

Kanske ska vi slutligen berätta att du och jag arbetat tillsammans? Hur tyckte du att vårt samarbete fungerade?

För mig var det ett fantastiskt lyft att få jobba med dig, som har en hög professionalitet både som lektör och redaktör. Under några veckor i somras var arbetet mycket intensivt och din flexibilitet och ditt stora engagemang i samarbetet vara fantastiskt. Du fick verkligen mig och mitt författarskap att utvecklas, lyfta och få fart fram mot lanseringen i september på Bokmässan.

Stort tack för de fina orden Lotta! Och tack för att jag fick intervjua dig! Det var verkligen spännande att få arbeta med ditt manus! Om man vill köpa din roman ”Magdalena – Yeshuas ljus”, vart vänder man sig då?

Alla som vill är naturligtvis välkomna till monter F02:55, vid Café Skriva på plan 2, på Bokmässan i Göteborg 27–28 september eller på releasemingel den 12 oktober kl. 14–17 i anrika Skofabriken, vackert belägen vid Helge å i Knislinge. Boken finns även att beställa i de flesta nätbokhandlar.

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *